Man kan väl få klä ut sig ibland...
På Höjd
I skuggan
Älvnytt
På sten
Sjutklar
Avslappnat

 

Svartvitt porträtt

Krigsmålningen var också solkräm.
Indianen målar sig när han ska ut i strid för att skydda sig mot kulor eller insektsbett eller för att meddela på vilket humör han är eller för att tala om vad han hette. Han målade sig också för att det var fest eller för att skrämma en fiende. Men målningen kunde också vara ett skydd mot kyla, snö eller sol. Eller bara ren dekoration. Färger och tecken har olika betydelse hos olika stammar. Mönstren skulle både skrämma fienden och stärka den egna moralen.
Man målade inte bara ansiktena utan även tex. hästarna. Siouxerna målade de hästar man red på i strid med hederstecken de själva vunnit i tidigare drabbningar. Hästarna målades på manken, svansen, flankerna och benen med vissa bestämda symboler.
Hästarna härstammade från djur som spanjorerna fört med sig från sitt hemland. Häststöld var ett meriterande tidsfördriv. Det var inte tillåtet att stjäla stamfrändernas hästar. Däremot var andra indianstammars eller vita mäns hästar lovliga byten.
En fyrkant målad på hästen visade att ägaren lett ett krigståg. En hand visade att indianen dräpt en fiende under strid. Cirkeln visade att han varit med och försvarat ett läger. Vågräta streck, antalet visade varje gång han vidrört en fiende. Ett tecken som såg ut som en målbur visade att ägaren deltagit i en häststöld.
Att indianerna ofta kallas rödskinn har inget med deras naturliga hudfärg att göra. Troligen var det engelsmannen John Calbot som steg iland på Newfoundland 1497 som gav upphov till den benämningen.
Han stötte nämligen ihop med en indianstam som smorde in sig med en röd färg som baserades på ockra. Deras naturliga hudfärg är inte speciellt röd.
Den svarta färgen fick man av träkol, vit färg ur en jordart som kallas porslinslera. Det gröna fick man från pulveriserad kopparmineral. Rött fick man ur ockra som framtogs av järnrik lera. Man bar som regel de torra färgpulvren i små hjortskinnspåsar. Sen blandades den med bison eller björnfett. Färgen hade olika symbolisk betydelse hos olika stammar. Ofta betydde den svarta färgen döden, blått sorg eller problem, rött stod för livet. Vitt för renhet och fred och gult för glädje.

 

Tillbaka