Krigsmålningen
var också solkräm.
Indianen målar sig när han ska ut i strid för att skydda
sig mot kulor eller insektsbett eller för att meddela på
vilket humör han är eller för att tala om vad han hette.
Han målade sig också för att det var fest eller för
att skrämma en fiende. Men målningen kunde också vara
ett skydd mot kyla, snö eller sol. Eller bara ren dekoration. Färger
och tecken har olika betydelse hos olika stammar. Mönstren skulle
både skrämma fienden och stärka den egna moralen.
Man målade inte bara ansiktena utan även tex. hästarna.
Siouxerna målade de hästar man red på i strid med hederstecken
de själva vunnit i tidigare drabbningar. Hästarna målades
på manken, svansen, flankerna och benen med vissa bestämda
symboler.
Hästarna härstammade från djur som spanjorerna fört
med sig från sitt hemland. Häststöld var ett meriterande
tidsfördriv. Det var inte tillåtet att stjäla stamfrändernas
hästar. Däremot var andra indianstammars eller vita mäns
hästar lovliga byten.
En fyrkant målad på hästen visade att ägaren lett
ett krigståg. En hand visade att indianen dräpt en fiende
under strid. Cirkeln visade att han varit med och försvarat ett
läger. Vågräta streck, antalet visade varje gång
han vidrört en fiende. Ett tecken som såg ut som en målbur
visade att ägaren deltagit i en häststöld.
Att indianerna ofta kallas rödskinn har inget med deras naturliga
hudfärg att göra. Troligen var det engelsmannen John Calbot
som steg iland på Newfoundland 1497 som gav upphov till den benämningen.
Han stötte nämligen ihop med en indianstam som smorde in sig
med en röd färg som baserades på ockra. Deras naturliga
hudfärg är inte speciellt röd.
Den svarta färgen fick man av träkol, vit färg ur en
jordart som kallas porslinslera. Det gröna fick man från
pulveriserad kopparmineral. Rött fick man ur ockra som framtogs
av järnrik lera. Man bar som regel de torra färgpulvren i
små hjortskinnspåsar. Sen blandades den med bison eller
björnfett. Färgen hade olika symbolisk betydelse hos olika
stammar. Ofta betydde den svarta färgen döden, blått
sorg eller problem, rött stod för livet. Vitt för renhet
och fred och gult för glädje.
|