Lite historia

Arten Homo sapiens utvecklades för omkring 35 000 år sedan. Indiankulturen i Amerika kan faktiskt spåras ända till istiden. De första amerikanerna var av asiatiskt ursprung! De kom till Alaska för mer än 14 000 år sedan. Några tusen år senare följdes de av två utvandringsvågor från Sibirien, här fanns förfäderna till nutidens indianer. Man har delat in de amerikanska folkslagen i tre distinkta föreuropeiska grupper; Paleoindianerna (där t.ex. puebloindianer, pima-stammen, yuma-stammen ingick); de athapasktalande (apache och navajo); samt eskimå-aleuterna. Varken athapaskerna eller eskimå-aleuterna trängde långt in på den amerikanska kontinenten. De central- och sydamerikanska indianerna var paleoindianer. Alla tre folken kom från nordöstra Sibirien men det fanns tre olika språkgrupper: amerindianska språkgruppen (de flesta nordamerikanska samt samtliga sydamerikanska tillhörde en enda amerindiansk språkfamilj) nadene samt eskimå-aleutiska språkgruppen. Enligt vissa forskare motsvaras de tre språkgrupperna av de tre vandringsvågorna. Den amerindianska gruppen anlände tidigare än för 11 000 år sedan, nadene-gruppen kom för ungefär 9000 år sedan och eskimå-aleuterna kom för 4000 år sedan. De två senaste flyttgrupperna bosatte sig endast i de nordliga och nordvästliga kustområdena och sökte sig aldrig till Amerikas inre.

Det här är en väldigt kort version av Indianernas ursprung och tidiga historia. Nu delar man i allmänhet in Nordamerika i nio områden, baserade på geografiskt läge eftersom de tidiga folken anpassade sina färdigheter till omgivningarna.

När européerna kom bodde de nordamerikanska indianerna överallt på kontinenten, både i regnskog, öken, slättland och arktiskt område. Invandrande nordmän bedrev handel i de nordliga områdena omkring år 1000 e. Kr. Och stannade tills en ny våg av västerlänningar kom under 1500-talet. Oåterkalleligt förändrade deras ankomst hela kontinenten och urinvånarnas liv. Vikingar, engelsmän, fransmän, och spanjorer utforskade nordamerikas kuster och bosatte sig sedan permanent. Kolonisatörer, missionärer, forskningsresande anlände och spred sjukdomar, förstörelse och sönderfall. Det påverkade det traditionella indianska levnadssättet och inom bara några få århundraden hade det gamla indianska livsmönstret raderats ut för alltid.

Kulturer som utvecklats under tusentals år, skingrades och stympades på ett arrogant sätt . Det är svårt att veta hur indianfolken levde när inkräktarna anlände.

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft utsattes indiankulturerna i sydöstra USA under en lång period för förändringar, störningar och ödeläggelse, nästintill folkmord.

Lite sifferfakta;

Där delstaten Mississippi ligger nu, bodde Cherokee stammen på 1600-talet. Det fanns då 100 bosättningar med en sammanlagd befolkning på 60 000 människor.

På 1800 talet levde mer än 30 olika indianfolk på prärien, ungefär 150 000 människor totalt.

Blackfeet stammen, en av de största grupperna på de nordliga prärieslätterna, hade 1780 en befolkning på 15 000 personer. Lakota var 10 000 och Cheyennerna 3500 människor.

År 1835 tros ca 46 700 indianer ha bott längs Brittish Columbias kust.

1880 uppskattades sydöstra Alaskas befolkning till 12 000.

Den vidsträckta prärien i Nordamerikas inland täcker en yta på ca 1 600 000 kvadratkilometer. På de jämna böljande slätterna i öster kan gräset växa sig mer än manshögt. På det västra slättlandet är gräset kort och vasst, marken är bitvis stenig och här och där reser sig branta klippor. Klimatet varierar.

Sioux indianer till häst med fjäderskrud och spjut på prärien, är nog den bild de flesta ser framför sig när man hör ordet Indian. De flesta filmer och böcker i ämnet berättar om dessa prärieindianer.