Crazy
horse spelade en stor roll i de stora indianupproren under senare delen
av 1800-talet och han deltog bl.a i den kända Fettermanmassakern,
Wagon Box-striden, striden vid Rosebud och striden vid Little Big Horn.
Striden vid Rosebud, slutade utan någon egentlig segrare men Crazy
Horse var nöjd med resultatet i alla fall eftersom hans krigare tvingade
general Crooks trupper att stoppa sin frammarsch. Han hade anfallit vid
generalens läger och inte väntat på att soldaterna skulle
hinna längre och rikta anfallet mot indianlägret. Generalens
uppdrag var att förstöra siouxlägret men istället
hade han fått känna på vad Crazy Horse och hans krigare
kunde uträtta. Nu visste Crook att han hade en skickligre fiende
än han hade väntat sig.
Vid Fettermanmassakern överlevde ingen vit man. Liksom vid striden vid Little Big Horn var det en stor seger för indianerna och ett nesligt nederlag för armén, därför att dess befälhavare, precis som general Custer, inte löd order och grovt underskattade indianernas stridsduglighet och styrka!
Fettermanmassakern
ägde rum den 21 december 1866 på en höjd intill nybyggda
Fort Phil Kearney vid Bozemanspåret i Wyoming. Än en gång
hade den amerikanska armén brutit sin fredsöverkommelse med
siouxerna och cheyennerna och byggt en ring av starka fort runt indianernas
jaktmarker. Trots upprepade varningar och hotelser från hövdingarna
byggde man ändå forten. Fort Kearney blev färdigt på
hösten 1866. Red Cloud, oglalasiouxernas stridshövding beslutade
sig för att föra krig mot fortet. En skara män från
fortet var ute för att fälla träd till eldningsved när
ett band siouxer kom emot dem från kullarna. När skotten hördes
red en kavalleristyrka genast ut från fortet för att hjälpa
timmerhuggarna. Kavallerikaptenen WJ Fetterman var en ung officer som
hade gjort en ärofull tjänst under inbördeskriget men han
var ny i den här avdelningen av armén vars huvudsakliga uppgift
var att bekämpa indianerna och han själv hade ingen erfarenhet
av indianer alls.
Fortets befälhavare, överste Henry Carrington hade gett honom
noggranna order att rida ut till timmerhuggarnas undsättning men
att han under inga omständigheter fick förfölja indianerna
över bergsryggen vid Lodge Trail. Översten repeterade till och
med sin order för att vara säker på att Kaptenen förstod.
Carrington visste alltför väl hur listiga indianerna kunde vara.
Fetterman bekräftade aldrig orden men han var ivrig att vinna ännu
mer ära. Ett par dar tidigare hade han öppet skrutit med att
om han hade 80 man med sig kunde han rida rakt igenom siouxernas land.
Det råkade sig nu så att han hade 80 man med sig den där
december morgonen när han skulle bevisa sina ord. När man närmade
sig det ställe där huggarna befann sig signalerade den unga
Crazy Horse till sina krigare som just då höll på att
anfalla timmermännen. Krigarna drog sig genst tillbaka och Crazy
Horse ledde en liten grupp nerför sluttningen för att lura soldaterna
in i ett välplanerat bakhåll. När Fetterman och hans soldater
kom i sikte, red Crazy Horse och hans krigare retsamt rakt framför
truppen och började sedan klättra i sicksack uppför höjden.
Kaptenen såg bara en liten styrka indianer och gav genast order
om att dom skulle förföljas.Tvärtemot de order han själv
fått.
Han ledde sina män uppför höjden och ner på andra sidan. Hästarna hasade tungt nerför sluttnigen med infanteriet flåsande efter. Bakom buskarna spanade hundratals mörka ögon efter dem. Crazy Horse lyfte sin fjäderprydda lans som signal och över tusen cheyenner och arapahokrigare kom fram från sina gömställen. De avlossade ett hav av pilar mot soldaterna. För sent insåg Fetterman att han ridit rakt in i en fälla. Han och hans män var helt omgivna av skrikande indianer. Soldaterna som blev chockade av det plötsliga anfallet lyckades ändå göra ett ynkligt försök att sätta sig till motvärn men de var dömda till undergång mot den överväldigande övermakten. På 30 fruktansvärda minuter dog 81 man där på sluttningen som från den dagen har hetat Massakerkullen.
10 år senare skulle en viss George Armstrong Custer göra en
liknande tabbe. Att offra flera hundra av sitt sjunde kavalleriregemente
till samma indianer. Crazy Horse var med i den striden också. Vid
Little Big Horn stred indianerna mot Custer och hans män och besegrade
dem till sista man.
Följande sommar gjorde Crazy Horse och hans krigare ett stort anfall
mot ett skogshuggarläger några mil från fort Kearney
och det har blivit känt som Wagon Box striden. Indianerna kunde inte
besegra soldaterna och gav upp efter tre och en halvtimmars strid. Soldaterna
hade beväpnats med senaste modellen av springerfieldgevär med
kaliber 55 och det gjorde att de kunde hålla stånd mot indianerna.
Det blev ingen riktig seger och förlusterna på bägge sidor
var förvånansvärt låga.
Tillslut som alla stora hövdingar fick Crazy Horse snart lov att
inse att han kämpade ett krig han inte kunde vinna. De hatade vita
männen var för starka. Han tvingades att låta föra
sig till ett reservat. Några andra hövdingar Two Moons och
Little Chief gav upp med över 300 cheyenner. Crazy Horse förstod
att han också var besegrad och kapitulerade vid Red Clouds agenturen
i april 1877.